Hon som hotwattsförtrollande
skändar din kärlek som gäst
är i ett motsatsförhållande
till vad i änden bäst
beskriver det lilla där liven
når sinnet så insiktsstort
men först i din törst övergiven
vet vad du hetsint bort.

Två mänskor kan kantstött stötas
i delen som hoppas hel,
två trådar kan tvinnsint blötas
att vattnas i motpolsel,
var vansinnesbrunnen vill varnas
för taggtrådens rörelsefel
men bara kadaver kan klarnas
i farans förförelseel.

Jag står mot det stora staketet
som trådnats vid trettioett
och bländas av blixtar men vet ett
som brännändeshänder ej sett,
jag nödgas av wattattraktioner
att mattad och dödsglödgad undra
vad som händer med eländeshoner
om jag sänker volten till hundra.