Jag trivs bäst när nattens timmar är diskreta.
När ångesten inte bankar på min port.
När ensamheten inte har med sig en obehaglig vän.
Då kan jag sova ganska gott.

Men om mina drömmar innehåller djupa sår
och minnen som jag helst vill glömma av.
Då har jag inte mycket tid över för lugn och ro.
Då är nattens maror lika sanna som jag själv.