Upp mot och runt prästgården går en väg med gräsbevuxen mittfåra. I kvällsljuset lyser hjulspåren rosa. Det är spännande med gamla vägar!

Nu var det sista gången hon gick den vägen! Trädgårdens alla träd och buskar lyste i ljusa vårfärger. Snart skulle alla sommarens blomster pryda hela trädgården.

Där inne i prästgården var nu alla tavlor borta, alla möbler och böcker fanns inte mer. All musik och alla filmer skulle inte längre höras där inne.
Inga vänner skulle få glädjas av festmiddagar i de ljusa rummen.
Du skulle aldrig mer lyfta din pensel för att måla en tavla.

Du valde inte själv när du skulle komma till världen.
Inte heller av vem du skulle födas.
Du valde inte vilka förmågor du skulle få
dom blev dig givna.
Förmågan till konstnärskap blev ditt sätt att navigera
genom livets svåra labyrint.
Du valde att själv bestämma när du skulle gå.

Och hon skulle nu försöka finna en annan ny, gammal väg att gå.