Din kropp är trött, ditt hjärta rivet
och alla dina tåg har gått
och intet har din längtan nått.
På tom perrong du känner ej att livet

 – så sant som det här står skrivet –
är oändligt och med möjligheter fullt.
Stå inte kvar och vänta – frigör hjärtats bult
– med het panna startar lokomotivet!

Det är du, det är du, det är du,
det bultar och sjuder i din kropp,
du lever nu, lever nu, lever nu…

Järnhästen fattar livets galopp:
Det innersta, om än sårat, bryts ej itu;
förtvivla inte – möt hinder med hopp!