om jag kunde förklara hur det känns
när vart man än kommer så passar man inte in

när det alltid känns att andra människor
har nåt slags hemliga koder som gör att man blir utanför

när det alltid känns att andra människor
pratar om så ointressanta saker

om jag kunde förklara hur det känns
att hela tiden bara visa upp sina bästa sidor för andra

att varje dag tvingas spela teater, spela en roll
låtsas som om man hör hemma på den här planeten

när man hela tiden tvingas jobba hårt
för att det inte ska synas vilken ”udda fågel” man är

att hela tiden vara tvungen att försöka anpassa sig
till en värld som helt enkelt inte är gjord för mig

när det bara är bakom masken jag får vara svag –
”bakom masken gråter clownen” som det heter

vem ser mig, vem frågar hur jag mår?
vem bryr sig och vem tröstar när jag behöver stöd?

när man ett helt liv bara kapslar in all skit
för att man inte klarar av att känna nånting

hur lite det har varit av vackra saker i livet
om jag kunde förklara hur det känns

när man låter sig själv bli en jävla maskin
när man låter hjärtat förvandlas till sten