Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Till signaturen Jens, ensam drömmare

             Högt ärade Jens!

Ni känner mig icke och min skrifvande hand darrar när jag nu dristar mig att Er tillskrifva. Men det är visst idéen med något dylikt som ”Dataträffen” att man skall tordas vända sig till Någon, med hvilken man icke är bekant men som förefaller ärbar och inbjudande.
     Jag blef så berörd, när jag läste Er beskrifning av Er själv. Särskildt hvad Ni skref om att vara med djuren och lefva i nuet. Det är hvad jag har efterlängtat. Jag tyckte ock mycket om bilden. Ni ser icke ut som de andra människorna från det tjugoförsta århundradet. Ni hör mer hemma i min tid.
     En svårighet blef hur jag physiskt skulle nå Er. Enär jag lefvde för länge sedan, gives mig nu ingen möjlighet att handla kroppsligt.
     Jag fick tillse att ha skrifvit detta bref, medan jag lefvde. Jag gjorde det i juli 1918, några månader innan jag afled. Jag blef trettiotvå år, lungsoten tog mitt lif.
     Naturligtvis visste jag icke hvad jag gjorde, när jag skref, liksom när jag sedan tillsåg att brefvet i hundra år skulle bevaras – och därefter afsändas. Men jag genomgick så mycken underlighet den där sista, förvirrade tiden. Dock kunde jag läsa hvad min hand skref – och handen darrade.
     Ni, högt ärade Jens, har förstås tänkt Er att möta en människa af kött och blod. Jag önskar att jag det kunde erbjuda. Er skulle jag kunna älska, känns det som, på ett sätt som jag aldrig fick göra i lifvet.
     Min bedröfvelse över att ha lefvt så åtskiljd från Er i tiden gör att det känns fåfängligt att försöka beskrifva mig själf. Om Ni skulle vilja svara mig, förnimmer jag det utan svårighet, men jag kommer icke att kunna nå Er. Detta är det enda bref som Ni får af min hand.
     Men om Ni ändock något om mig skulle vilja veta, så sök på Folkbiblioteket upp boken ”Cederborgarna”, skrifven af philosophie licenciaten Agnes Eriksson. Där finns jag med en mycket knapp lefnadsbeskrivning och där finns ock ett litet porträtt, ett tryck från en teckning, som min kusin August utförde. Det är icke alldeles olikt.
     Jag hoppas att Ni finner någon att älska. Och Ni skall veta att det åtminstone har funnits någon, som känner sig beredd att älska Er!

Högaktningsfullt
Claudia Christina Cederborg

Post Scriptum. Jag använder den gamla stafningen, kan icke förlika mig med den nya! Ändock hoppas jag att Ni, Jens, skall förstå mig!




Prosa (Kortnovell) av Tommy M
Läst 311 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2018-06-15 13:31



Bookmark and Share


    snöö
Denna text tilltalar mig på flera olika sätt. Skulle vilja få ett sådant brev skrivet till mig från någon som levde för länge sedan.


2018-07-22
  > Nästa text
< Föregående

Tommy M