Sjuksköterskan mäter
skallen på mig före
operationen
Hon mumlar
"Ett ariskt praktexemplar"
innan jag rullas in till
operationssalen

Läkarna skrattar åt mig
och binder fast mig
Radio Kanyls sederande
musik söver mig långsamt

Jag orkar inte protestera
när läkarna spelar luffarschack
på mitt bröst

Uppvaket är immigt
av ångest
Spikmattan som jag
ligger på stigmatiserar
mig och ändå känner
jag glädje

Läkaren kommer förbi och
säger att jag är ett hopplöst
fall och ber mig buga för
honom tre gånger

Efter tre timmar på uppvaket
blir jag inlindad i trasor och
förd till utgången

Färdtjänst kör hem mig
och jag kryper uppför
trapporna till min
lägenhet