Här är vi.

Vi pratar om en mänsklighet,
ett stavfel i expressen, en taktmiss utav queen,
vi pratar om att vara människa och att vara vid liv.

Vi pratar om komplex, ideal, tro och hopp,
Vi pratar om förhållande till varandra och varandras kropp.
Vi pratar om vikten utav vikt och känslan om att finnas, till.
Vi pratar om drömmen, det naiva om att allt blir som man vill.

Vi pratar om framtid, om dåtid, om val.
Vi pratar om tider som jag skäms över, än idag.
Vi pratar om slagsmål, om hårda ord och moral.
Vi pratar om ditt och mitt och om samvetskval.
Vi pratar om känslor och ideér, vilja och ambition,
Vi pratar om driv, styrka och ens kapacitets frustration.

Vi pratar, inte ens, du håller mitt finger och blundar,
Jag andas din doft utav verklighet och nästan drunknar.
Ögonlocken är allt annat än tunga.
Natten igenom så vaggas min själ utav din sköra lilla lunga.
Det är som att tiden stannar då du slumrar.

Vi pratar svagt och tyst om:
att det mjukaste mjuka, ofta är det hårdaste hårt.
och att där innanför kyla, finns glödvarma sår.
Där finns en oro att bli lämnad, som ibland gör att man går.
Där finns ett oändligt hav som böljar, kring den ö,
som är vår.

Vi pratar kilometerhöga vågor och iskyla i vinden.
Vi pratar kapsejsade skepp, och fyrtorn som försvinner!
Vi pratar mörkaste mörker och en rädsla,
som nästan helt saknar botten..

Vi pratar om kärleken till livets ljuva kärna,
vi pratar om, att hålla om sin dotter.
Maktlösheten inför livets vis och att våga tro på att man hittar hem,
för nog finns det mörka moln på himlen men inte har solen slocknat än.