Viskar


Känns naturligt

Allt är så skört

Fel strof av mjuka toner
på sammetsbotten
kan spräcka din rosenpulpa

Ljuvhet går förlorad i vacuumsvart hål

Tassar på tå
Löses upp som kristaller av socker
I vatten som sorlar mjukt
över grönmossfärgade stenar

I mina ögon
är dina ögon
djupgrönare än så

Min viskning dör ut i virvlar av dig
Jag njöt av det sista
som sirenens sång