Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensam

 

Ni reser bort
och lämnar
mig kvar

På en liten yta
fylld av stora
drömmar

De bär mig ej
över hindren
som förr

Ni reser bort
och lämnar
mig kvar

med oförlöst
längtan
Stum i min sorg




Fri vers (Fri form) av Viksten
Läst 326 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2018-07-18 11:09

Författaren Viksten gick bort 2019. Texterna finns kvar på poeter.se som ett minnesmärke på den avlidnes och/eller de anhörigas begäran.



Bookmark and Share


  Petter Wingren
För mig är det ett djurs upplevelse, troligen en katt, som får bära poetens egen ensamhet via den lyriska projektionen.
2018-07-18

    ej medlem längre
Läser även på stora avstånd
2018-07-18

  Lottie Ålhed VIP
Mänsklig vacker allmängiltig
Formmässigt snyggt utformad och sorgsen dikt som väcker tankar kring livets gång Tack! och applåd!
2018-07-18

  Cikoria Blå VIP
Jag läser dikten som att det är en åldrad människa, barnen är vuxna och de försvinner till sitt. Eller så kan det vara en yngre person som drabbats av någon sjukdom.
En bra dikt som kan passa på många.
2018-07-18

  Blomma-Stjärna VIP
jag kan tänka mig en gamling eller ett äldre barn som lämnas kvar - i denna finstämt, ack så sorgsna dikt!
2018-07-18

  Stefan Albrektsson
Tung och sorgfylld!! Läste den först ur "barnperspektiv" (á la Lennons "Mother") men upptäckte fort att denna text var mer moget reflekterande... Men sorgen, ensamheten och längtan förtär ju oavsett ålder!
Formmässigt sammanhållen och rytmiskt varierad. Snyggt med den upprepade strofen - den ger intensitet.
2018-07-18
  > Nästa text
< Föregående

Viksten
Viksten