Jag ser det allt så klart
Ett löv som skiftar färg
Ett träd som snart är bart
Som står bredvid ett berg

Ett frö som blivit sly, sen träd
Med stam så modig, stark
Lövverk skimrande vackert med
Slät och stadig bark

Har klarat många år
Av smärtsamma försök
Av sjuka, torka, sår
Och mången bon av gök

Rötter vuxit djupt och grunt
Aldrig önskat, alltid haft
Vuxit sakta och så sunt
Aldrig saknat kraft

Nu, hettan tränger bort all fukt
Anar vart det bär
Vattnet sinar, unken luft
Timmen slagen är

Torkan gräver trädets grav
Naturen i panik
Grenar täcks med grånad lav
Snart ett spökigt lik

Fåglar flaxar, djuren flyr
För att hitta vatten
Trädet fast när dagen gryr
Efter mördarnatten

Du som en gång var så stark
Med vackert lövverks skimmer
Men din fina, släta bark
Ingen mer förnimmer