Livet var ett enda långt rim
Stan alltid full av slödder och stim
Kring alla gatuhörn fanns åsikter och tankar
Så höga att våra hjärnor konstant bankar
Sveda och smärta i muskler och själ
Och alltid trodde vi att vi såg så väl
Vad som var rätt och fel och vad ärlighet var
Men nu var lögn allt som fanns kvar
Med livet på axlarna fick jag nog
”Nu drar jag” sa jag, och drog