Att leva på hoppet
är hopplöst
om aldrig hoppet
blir något annat än hopp

hoppet måste få form och färg och liv
annars är det snart dött och hårt och hopplöst

hopp föds i förtvivlan
och förtvinar bort
om vi inte
ständigt matar det

det är som ett hungrigt troll

men för att känna hopp
måste vi också känna
eller leva i förtvivlan

ständigt vara oroliga
då kan vi leva på hoppet

hopp om bättre tider
under tiden som vi
dukar under

denna hopplöshet
kallas hopp
av dom som inte vet

och det finns överallt
där misären frodas



finns det då
nåt hopp
för oss hopplösa

någon slags magi
en himmelsk rättvisa

eller är det en evig
loop
som vi hamnat i?

 P.G 20180807