Om jag ändå

Livet sipprar

I nattens ljus dansar älvor som redan dött
Ser deras trasiga vingar
De äts av mörkret inifrån
då ljuset de en gång spred
fallit i glömska hos barnen

Ängarna och deras vitsilkiga segel
saknar själen
från morgonen
från nattens kyla
från markens jordliga värme

Trötta ögon utan magi
tröttare än hemlösas ögon
som livlöst tittar på skådespel
de har ledsnat på människors fel

Utför en dödens sista dans
under lyktor utan glans
glaset är krossat
älvorna blöder
älvorna dör

Hoppet om livet
har lämnat en lapp
på dörren till en värld
där väna väsens flärd
har falnat till förmån
för anti fantasi
i ljuset från väven
där allt finns att veta