Gryningen rör sig tyst över ängarna
stilla tittar solögat ut med nyfikenhet

Sakta stiger värmen som legat stilla
sovit i mörkret under stjärnornas eviga dans över himlavalvet
mina ögon ser en kort,oerhört stillsam piruett i det eviga mörkret
där ute ruvar livet på en annan plats

Ett liv som ser andra himlasteg
andra stjärnhymner som sveper förbi i den eviga kylans bistra sanning
låt mig tro på mina livsträd vars grenar spretar ogreppbart ut mot oändlighetens alla möjligheter.

Livet är stort,alltför stort för att förklaras bort med en lokal legends egenkära insikt!

Att det endast skulle finnas en skapelse är för mitt förstånd en narrs antagande i en värld av tunnelseende för att tjäna endast en påfågel med en stjärskrud så egendomligt stor för att skymma livets grynings alla slöjor
Slöjor som föder nya stjärnliv i oändlighet i oändligheten.