Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Hemlängtan

Jag vill egentligen inte äga så mycket,
men en skog
skulle jag vilja ge mitt beskydd.

Jag skulle vårda den som min dotter
och ge den all min omsorg.

Den skulle få växa sig frisk och skön
bli gammal som en urkvinna och
rymma allehanda flygfän, djur och växter.

Där skulle jag leva
och ibland vandra naken bland träden
med armarna mina skönt utsträckta
smekandes vinden.

Vid kvällningen skulle jag omslutas
och renas
av den lilla sjöns vatten
medan älvorna dansade ut över vattenytan

De skulle le
jag skulle le tillbaka

Om hösten skulle jag ta tillvara svampen
och bären hon gav mig
och om vintern
skulle jag beundra spåren
i snön.

Jag skulle till slut
föra samtal
med alla väsen i stubbarna

även när de inte såg mig.




Fri vers av Livet1 VIP
Läst 348 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2018-08-27 20:10



Bookmark and Share


  DominiQueen VIP
åh så blev jag påmind igen, hade glömt, den var som ny och bland det vackraste jag läst

TACK
2020-12-10

  Roger VIP
Den här är så innerligt vacker. Jag hoppas att du får din sjö och dina stubbar någon gång!
2019-09-30

  DominiQueen VIP
Så vackert och slutet …
G E N I A L T!!!
Bokmärks
2018-08-28

  träsnidaren
Vacker text...känner styrka och hoppfullhet
2018-08-27

  Hon kallar sig poet VIP
Gillar denna :)
2018-08-27

  Marita Ohlquist VIP
Texten är som en gobeläng med många fina inslag i varpen!
2018-08-27

  HenrysDotter
Helt underbar!
2018-08-27

  Fulbergarn
Det vore underbart

Jag kommer och hälsar på om jag får


2018-08-27

  Larz Gustafsson VIP
Bortsett från älvor och väsen i stubbar - som jag inte tror på - tycker jag om detta. Tillbaka till rötterna. Och det enkla.
2018-08-27

  Viksten
Underbar livsbejakande text
2018-08-27
  > Nästa text
< Föregående

Livet1
Livet1 VIP