Kefiren sväljs ner med

syrlig lätthet.

Söndagsförmiddagen i köket fylls,

av "Godmorgon världen´s" röster och 

dofter av blå hyacint och gul påsklilja.

När vi minst anar det, tänker jag,

kan ett osynligt gift falla

en atombomb explodera.

Hemska tanke, oron river, men, 

kaffet dricks och tonåringen ser på Netflix.

Katastroftankar hjälper inte men,

alla analyser, ältandet då, jo de måste göras,

kanske inte som en lösning på problemen men,

som en bearbetning i varje fall.

Vad har vi att vänta?

Vad har vi och våra barn för framtid?

Tänk om jag visste min död, 

skjutas på min egen gata och,

ätas av min grannes hund, som tvingats överges i ett krig.

Hundar svälter också i Ukraina.

Satiren från Public service tar vid och sen Gudstjänst, 

de skänker en liten trösterik balans i eländet.

Skratt och bön.