Du är min livslinje, du fyller mitt liv med glädje och min kropp med luft så att jag flyter över havsytan, njuter av solstrålarna dina gyllne ögon skiner på mig.

Din kärlek och du bara du, sånt som ditt småleende och din trygga omfamn, är vad som får mig att ta mina nästa andetag.

Utan dig kan jag inte andas, jag kvävs av min sorg över att förlorat dig.

Glädjen du gav mig är borta, jag dränks av mina tårar, som faller på mig som hårda regndroppar, så att jag inte längre kan flyta.

Mina lungor töms på luft, för varje andetag jag förlorar blir jag tyngre och tyngre och sakta sjunker ner till havsbotten.