Det har gått 18 år i orättvisans våld
Du bär nu på minnen du glömt
Då Värnamo nu en korridor
Livets trasor hänger på din sarjade kropp
Som ännu någonstans andas livslust
Hör fiolernas sorgsna stämma

Oansätt så försöker jag fånga den fjäril du än gång skapat
Lever jag i en psykotisk värld där regnet aldrig faller. I tron om ett liv...