En stunds lycka som lyser upp min värld
Sen kommer ångesten och tar fast i min själ
Mörka tankar tränger sig på från alla mörka hörn i mitt sinne

Osäkerhet är inte attraktivt har någon sagt till mig
Jag är alltid osäker på mig själv, varje dag
Jag vill bara gömma mig och bara glömma att jag existerar

Jag känner mig liten igen, som den osäkra sköra lilla flicka jag en gång var
Hårda ord har trasat sönder min själ
Ingen har brytt sig tillräckligt för att skydda mig från allt

Kärlek för mig är hårda ord och slag
Bråk, ångest, oro, självhat
Hur ändrar man allt?

Jag har kämpat med allt sen jag var 2 år
Hur bygger man upp något om man aldrig haft någon stabil grund?
Som ett sandslott som ständigt sköljs bort av havet