Mitt i ruset, mitt rus, vinden mot min kind, en bra dag. Basens dunk samarbetar snart med mina hjärtslag, känslan är bekant. Jag har åkt här förr, kommer att åka här igen. En arm utanför bilen, försöker fånga vinden. Bland alla människor som är som jag. Och likt alla bilar som samlas för att dela gemenskap, likaså gör deras ägare och passagerare. Vi skrattar, sjunger, kramar gamla bekanta som endast dyker upp på dessa träffar, minnen och händelser från året som gått måste utbytas. Ord och diverse meningar kan ibland yttras utan att vi egentligen menar det, i glädjens rus (och förmodligen dryckesrus). Innan du har suttit på min plats, sjungit med i samma refräng och vinkat åt samma människor - döm mig inte.  Vi struntar i vad folk säger om oss, för vi gör det vi älskar. Hur kan det vara dåligt, hur kan det störa. För mig är det medicin, påskägg och julafton på samma gång. Jag hör hemma här, låt mig vara här, med alla som delar min känsla och med samma hjärta som klappar för mig och dig och oss. Jag gör det vi drömde om.