I fjärran blåvita berg
och överallt dess granar
nedtyngda av snösjok.


Flera av dem har säkert stått
längs vägkanterna här
sedan Evy gjorde sina första bilresor
till norr.


Det, kan bara kallas trygghet.


Baksätet är tomt
sånär som på en föreställning
om stjärnfall och deras kraft


Mot fönsterrutan
immar öronen fast
vill förpassa bort brummandet från motorn
och locka fram ursprungets läten.


Knarr.


Det värker
mot trumhinnan till
när Evy vrider sig loss.


15 mil kvar
i vidders sällskap.