Allting såg hopplöst trist & grått ut , även om allting var färgat i blått
Ljusblått. Man lär sig att sakna som om världen var värdelös.
Som om man inte har någonting att leva för, man har egentligen fullt av andelningar. Dom som inte har en fläck i sitt liv skulle dö för att få byta med en som består av fläckar. Fläckar gjorda av människor, människor förstör liv , människor är patetiska. Människor är helt enkelt missfoster. Alla gör något dom alltid kommer minnas & ångra.
Man kan gå ut och leta efter varma händer, bli välkommen & sen blir man ingenting längre, man kan försöka se över träden.
Du är för dum för att förstå, för snäll för att försöka få. Om jag fick chansen skulle jag ge dig allting jag kunnat få tag på. Jag skulle tiga på knä för att inte behöva vara rädd. Jag skulle försöka flyga ifrån en här planeten , bort ifrån vekligheten och ifrån allt oväsen, Jag skulle titta ner på dig i nöden och be att du skulle bort ifrån glöden.