Som i krig
eldar som brinner
kol som pyr

Ur askan
krälar hon fram
svart i skinnet
såriga läppar

Född ur smärta
En ny skepnad

Hon sliter i riset
med blodiga fingrar
sotigt hår
riv på bröstet

Hon reser sig
långsamt
blicken brinner
hon spottar i glöden

Född ur smärta
En ny skepnad

Naken som då
hon föddes ur skötet
osande rök
lågor som viskar

Lukt av brand
och fuktig jord
dagen är grå och tyst
Ingen ser kvinnan från myllan

Född ur smärta
En ny skepnad

Ansiktet mot evigheten
Vrålar ur bottenlös avgrund
Härifrån är hon ensam

Fridlyst till livets slut
Ingen får gå nära nu
Med lätta steg mot berget

Född ur smärta
En ny skepnad

Vid hennes härd finns bara en
jakten, en tillfredsställelse
hon väljer hemliga stigar