Ta mina brutna armar
ur krucifixet av sömn och sorg,
krossa dess träkorskarmar
och bygg av dessa en borg,
jag önskar ej mera att helga
mitt hjärnkors förstört av brott
men ville emalj skulle svälja
dess hjässa i slutet slott.

Ta sen de brutna benen
att bortdomna i grått att låsa
det röda i blödsamhetsvenen
som nötts via Dolorosa,
och begått sina brott på en kulle
som högmodets mansmartyr
där blott för din skull jag skulle
omslutas dit brutna flyr.