Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

råka


gungar loss från benkorgen

full av fjädrar

mogen kring kotorna

redo att brista samman

till stenmjöl, faller

kanske ner



ser från djupet

en råka, råkar se den ihålig

som alltid när jag ler

sorgen fram-för

sorti



mittemellan en och ett

och aldrig hemma

felaktig jämnt

bland vridna svarta träd

full av kolonier

som inte vill ha mig



fan vad det smärtar

dragspelet har sedan länge tystnat

kan det sluta rinna

dräneringsvatten från kyrkogården

kring knuten

så jag kan täppa till

stoppet i mig,

stopp

stopp

det är långt gånget nu

sedan avskyn till mig

ringlade ut

närmare bestämt ett helt

minimalt liv

sedan jordgloben slocknade

och jag känner



det här är inte jag

längre




Fri vers av kollrigheter
Läst 307 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2018-10-22 21:56



Bookmark and Share


  ßluie VIP
Känner sorgen. Förstår metaforerna. Musikalisk. Alien nation. Du är bra, Ali.
2018-12-04

  Jan Widströmer VIP
Suggestiv text. (Kan också relatera till råkorna, här spatserar dom, även i någon dikt jag gjort.)
2018-10-28

  Baystream
Gillar kontrasterna. Bra flöde.
Applåd!
2018-10-23

  Aisha VIP
...väcker mycket tankar och känslor...
bra skrivet...
A.
2018-10-23
  > Nästa text
< Föregående

kollrigheter
kollrigheter