Vi leker med konventioner nu. Rödvin och fnitter, det som spelar i våra blodomlopp. Vi förlorar och vi vinner. I slutändan vinner vi alltid i historierna vi berättar för varandra. Vi båda vet hur det egentligen är. Sanningen är mindre viktig.

Han har lockigt hår och intensiva ögon. Han är stockholmare och självsäker. Du väljer en och jag väljer en och vi godkänner varandras val innan vi kör. Sen är vi valkyrior som drar ner våra offer under jorden.

Imorgon vaknar de och tittar på oss när vi sover. I drömmarna får de aldrig följa med, det vet de när de tittar på oss, våra ögon som rör sig snabbt under ögonlocken. En dag kommer de tro att de fångat oss men det är alltid vi som jagar.

//

Hon kraschar min tinderdejt. Vi bor hos varandra och när jag inte är hemma kommer hon till mig. Jag är inte hemma säger jag och då kommer hon, vi kallar det ett test. Han failar, såklart. Det spelar ingen roll. Han skulle ändå inte fått stanna längre än ett månvarv.

//

Det är vår tid nu. Vi har sökt samma skola och äger teatern, äger scenen vi går på. På helgerna, på onsdagarna, efter jobbet, då dricker vi. Botten upp, sen igen. Vi sluddrar, vi skrattar, vi släpper ut ord som betyder mer än vi låtsas. Du är min och jag är din, tio år nu och vi är äntligen våra egna, egna nog att bryta konventioner. Vad världen innan oss bestämde rör inte oss. Vi knullar killar och kastar dem sen. Engångstallrikar. Kondomer. Och killarna är en produkt av vår tid och vi är en produkt av densamma, och vi byter roller när vi vill. Kropparna är våra egna. Kärleken är en produkt och vi köper den inte.

Vi förlorar oss själv under alla dessa män men vi hittar oss igen, hos varandra, på fiket på måndagen, i sagan om helgen.

Jag hoppas du fortsätter ha samma roll i alla mina äventyr.
Var alltid min riktiga historia när scenen och karaktärerna ändras.