I det allra vackraste bor sorgen
Jag vet,då jag betraktar skönheten på avstånd.
Medans jag simmar i ögats mörkaste vrår.
Hur jag än sliter i gyttret
ser jag hur rosor förgås.
Några blir svarta
En och annan stilla bleknar
Några blir bittra
med taggar som river
Fast utan bett då kraften förtvinar

Vilken tur att det åter blir vår!