Dysterkvist vaknar till liv
i november
ser på de stumma orden
de egna och andras
håller dysterheten
i kupade händer

Dyster kvist har tappat alla bladen
sträcker sina nakna händer mot himlen
den sover säger barnet
titta
med förstoringsglaset ser man prickarna
de som ska vakna när vintern är klar

Händerna skriver inga ord
de rullar små bollar
som förvandlas till
flytande öar
tätt intill varandra på en plåt i ugnen
bindemedel saknas

Dysterkvist ser alla mörkerorden
krigen, sorgen, smärtan
oförsonligheten
oförmågan
tröttheten, gråheten

Händerna rör i grytan
blandar kryddorna
byter gardiner
till de röda
på den första dagen
i den nya månaden
den som kommer efter gråmånaden
de samtalar runt bordet på kvällen
skratten blandas med orden

I Adventsstaken stjärnanis och kanel
orden mindre stumma
fingrarna provar tangenterna
bokstäverna bildar ord
dagen har svårt att vakna
ute är himlen grå

Ljuset gömmer sig säger barnet
nu blir det kväll på dagen
det är för att träden tappat alla bladen
kanske ljuset också har små prickar
som väntar på att vakna
det kanske man kan undersöka

I kyrkan med de färgade fönstren
sjunger kören
”Hosianna se han kommer
han kommer i Advent”

På köksbordet
det första ljuset tänt

© Eva Hedlund fd. Langrath 2018