Så fick mitt liv i blick förseglas
längs lustförsyntas lilla land,
för det att ögat ej kan reglas
ifrån sin andas utsiktsrand
och block och stock ej kan se annat
än självskammen i synen självt
där spegelsegelns färd förbannat
en häravfärdad hägringshälft.

Så gick mitt liv från hån till ropet
där lystnadstystnad undanrycks,
till dödens dystra flod från dopet
där vigvattnet var vällt ur Styx,
så ångar ångmaskinen ångest
från grynnan dit en mynning dricks
med munnen musten ur en fångbest
som slutits i min brutna blicks
kaskad
för vad?