snart kommer min diktsamling ut
21,60 euro av mitt stipendium har jag kvar
mina pengar är så gott som slut
och jag får nästan gå med rumpan bar

vad ska jag nu bjuda på på release- festen?
blotta tanken ger ju mig panik
från listan får strykas den ena och den andra gästen
ändå är jag rädd att vad jag har råd med är soppa på en spik

men om spiken är rostig får soppan mera smak
så nu ska vi inte kasta yxan i sjön –
men köper nån diktsamlingen då,
eller kommer de bara och äter – en hop matvrak?
och det blir, som det heter, ”otack är världens lön”

och när alla har gått sitter jag där
med mina böcker och min rostbruna buljong
och jag tänker att ännu en gång blev det såhär
det är inte lätt att vara konstnär
och i min ensamhet sjunger jag denna sorgliga sång