Runt det enkla, något mörkt sig slingra.
Med klor vassa som rakblad.

Ur det enkla, blod sipprar fram.
Färger det vita vackert rött.

Från det enkla, ett tjut brister fram.
Med kraft av tusen stormar.

För var dag som går det enkla trasas sönder mer och mer
Det spelar ingen roll vad du gör för det finns ingen som dig ser
För tysta öron du faller ner på knä och ber