Kväll efter kväll 
drillar jag på 
min tvärflöjt 
i Kungliga 
Hovkapellet

Dirigenten vakar 
med järnhand 
över minsta
avvikelse från
det musikaliska
pusslet

Verdis opera
Rigoletto tär 
på mina krafter

Det olyckliga slutet 
får mig att gråta 
En ackumulerad
sorg som växer 
för varje föreställning

Den hundrade gången 
brister det för mig
Jag slänger flöjten 
rusar upp från 
orkesterdiket till 
scenen

Gilda skriker jag
och försöker rädda 
henne från hennes 
olyckliga öde

Den koleriske Dirigenten
springer efter mig och
brottar ner mig med 
händerna om min strupe

Ridån faller 
Publiken applåderar 
hänförda över den
nydanande tolkningen

Innan ambulansen för 
mig till vilohemmet Flöjthem 
kommer Rigoletto förbi 
och tackar mig för att 
jag räddade hans dotter