Hör, kvädens kvällibrister kvallöst kvittrar
och dansar ansad kvist i mist balans
men dansens eftergungning tungt förbittrar
Golgatagrödors gren till nykter sans.

Mot morgonsorlet florets glidning glittrar
att korsas bort med molnets mustna glans
och mitt i verkligheten växter vittrar
för blickar blommar någon annan stans.

Och någon annan stans är världen vacker
och någon annan stans är allt som då,
en annan stans blir aldrig alltid här.

Men alltid finns här tjackpanikattacker
inunder blyets skymning skamfullt grå
där priset visas än en känslig kär.