den som nästan ingen ser
den som inte övervinner skyggheten
som är en aning perifer
nästan ett med tapeten

den som inte får vara med
som mest bara får titta på
som inte vill vara ifred
som skulle vilja vara två

men som sitter vid en vägg
och kämpar med sin skräck
balanserar på en knivsegg
skriver sin saga med osynligt bläck

och inte lämnar så mycket spår
på sin fridsamma resa genom livet
som sin egna sällsamma väg går
som dansar tyst till det egna ledmotivet

den melodi som ingen annan hör
den som bara finns i hans sinne
den är förtjusande, den är vacker, den är skör
och den finns bara till där inne