Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Sonett - Självhatsoldat



Så jagas dag, från strån bland blånadsbloss
där fältet faller nattförlöst kristalliskt
och jaget svagt går svårbesinnat galliskt
för tunga tramp från stenens kampkoloss.

Och slängd till slagets nattkuliss att slåss
mot skådespelets väsen svartmetalliskt
till inomringar jagas jag förfalliskt
att kränga krum kring kroppkristallers kross.

Men sist i stråna strös en stridslös strimma
igenom stenars skenupplösta dimma
och blått mot svarta rustningsringar glittrar.

Så speglas prismans schism i blodets klingor
att mejsla färgen röd ned modets springor
som kroppkristalls soldatutrustning splittrar.
















Bunden vers (Sonett) av anathema VIP
Läst 272 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-01-21 23:17



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

anathema
anathema VIP