Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tur och retur

Kan man bära sig själv

det gråtande krampande barnet

genom slagregn av stenar och lava 

över den grymma floden Styx

till en skyddad glänta

med mjukt sluttande gräs 

bjuda in trygghetens gestalter 

att vila tillsammans 

till tröst och förening

 

Kan man bära sig själv tillbaka

det lugnade sovande barnet

genom skogar och slätter

till sängen därhemma

och sova tillsammans 

så länge att det går att förstå

att det där var bara en ond dröm

se gryningsljuset 

som ett löfte

 




Fri vers (Fri form) av Respons VIP
Läst 261 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2019-01-22 03:34



Bookmark and Share


  Anya VIP
Försöker verkligen bära mig själv nu. Mycket fint skrivet om att värna det lilla barnet inuti sig själv.
2019-01-23

  Stanley Rydell
Som sagt: för livets skull! Fin avslutning, knyter an till slutstrofen i förra dikten, gryningsljuset en måndagmorgon på väg. Hoppfullt! Viktig inledande fråga, tvingar till eftertanke, preciseras snyggt i början av andra strofen
2019-01-23

  Blomma-Stjärna VIP
Vi tröstas
när vi förstår
att det onda var en dröm
och vi kan bära mycket mer än så...
för livets skull

text som berör!




2019-01-22

  Solstrale VIP
Ja en människa är redo att instinktivt skydda sig mot allt! Bra fångat!
2019-01-22

  Eva Helene VIP
Så fint i ord och tanke.
2019-01-22
  > Nästa text
< Föregående

Respons
Respons VIP