Så låt det läras, låt det ärat skrivas
att stoft är stort och ynkedom är yra
och låt det rika växlas bort mot dyra
kuvösers skal där barn skall införlivas.

Så låt det lämnas, låt det åter rivas,
det annorlunda, andra, allt obskyra
att byggas bort till nittonåttifyra
och låt det drömdas glömda driv fördrivas.

Så låt de lärda vaket övervaka
aparta, pöbelhjon, och svarta städer
som myllrar fängslat mellan mänskomurar.

Så stänger städers stängsel stig tillbaka
mot mödrars kamp och frihetsfallna fäder
när högt i himlen lärda ögon lurar.