Ryktet om min död var överdrivet -
dödens föresats behöver livet
som motpartsexistensen för sitt vara
men tiden min var rum och slummer bara
i motsatsställning halluciv
förgången ifrån vaggan intill liv.

För livet ligger nära, tätt intill
och viskar vad ej kans, men man dock vill
om osagt ännu inte var försent
och ogjort inte fötters färd förbent.