får över tusen likes på facebook och kanske borde det göra mig mindre tom men tomheten styr mig, inte tvärtom och jag stirrar blint i mina böcker och tänker att jag ska börja om
börja om, läsa om, skriva om, bara göra om
men orden dansar bara framför mina ögon och jag dansar inte alls längre, vill kanske dricka öl, dricka mig full, men jag har ingen att göra det med längre - eller snarare kan jag inte göra det på samma sätt längre
vande mig vid alkohol och vande mig vid baksmälla och vande mig vid att somna bredvid andra kroppar, ibland någon fin och ibland ett substitut
har hittat något riktigt nu, något som inte kräver vin eller sprit, som ligger bredvid ändå men vi dansar aldrig med varandra och ibland säger tomheten åt mig: fyll mig, fyll dig, gör dig full
tequila och "fock off", flörtiga ögon och jag biter mig i läppen sådär snyggt som de gör på film, vet att du kommer låta blicken vila på mig när jag går därifrån då
vet att du inte klickar mig när jag ringer upp då, vet att du åtminstone kanske svarar på mina sms då
glömmer inte din balkong, glömmer inte din hand på mitt lår, glömmer inte din blick på mig när jag dansade vid halv tre på natten på ett dansgolv fullt av folk men ändå så tomt, du tittade bara på mig
jag tittade inte på dig,
bara när du inte såg
ville aldrig skrämma bort dig, gjorde det ändå
träffade någon riktig, någon som inte lät sig skrämmas bort, någon som ligger bredvid

men jag dansar aldrig längre