Jag ville att jag vore vad vi vore
om bara inte jaget jagat fanns,
få styrka där den store är den store
och inte enbart siluetten av en mans
fördömda rädslor att misslyckas;
jag önskar jag var jaget att förtryckas.


Jag anar att jag andats som en annan
om bara barnets barmark ännu fanns
och inte spöket i den spända pannan
som sått sin plåga någon annan stans.
Jag anar, jag skall vilja till den sista
förgyllda spiken spänner mot min kista
där spöket skallutfallen skall nedspika
det livet som vi lärde oss att svika.


Jag bönar blott att bördan kunde börja
från början, så att här fanns tid att sörja.