Jag är av hemmet hämmad
att stryka strömmen jag,
jag är av henne hämnad
varenda ändes dag.

Min kropp är krigskremerad
från strid med eldens tid
och isbålsisolerad
i häktet hemmavid.

Förtjänar inte bättras,
förlänar all min tid
till tankar där man fjättras
i ankarströmmen strid.

Jag vilar i ett vakuum
som sugit in mitt vara,
att vakna i sitt skakrum
och somna mot min mara.
Men jag släpps ut
till slut
till slut.