Jag står i skimmerlandens stora skogar
på andra sidan slyförgörarslänten
där härd i färd är fälld till elementen
och genom grenars venterräng jag plogar.

Jag kröp beklämd ur krigsbestämdas krogar
att söka spökens berg och sagoenten,
fast vilseförd har syn ej återvänt än
och längst ner skogen ser den ladors logar.

Därinne brinner festens eldar höga
och fört till fältet bäddas bräddfullt öga
i visvisioners vidder viskningsmjukt.

I längtansländer, ledd ur brutna bränder
hon står i dörr att fatta heta händer
och sjunger jubelljust till hjärtat sjukt.