Vi satt vid ett vitt bord. Du på ena sidan, jag på den andra.

Dina glasögon var i största laget, men så var du även en stor man.

Du var lugn, samlad, sen sa du "Hon bar bruna manchester byxor.", "De hade textiltryck på sig, flera humlor prydde byxorna."

Du log när du sa det och jag undrade stilla om hon fortfarande levde eller var död.