Under en period i mitt liv ägnade jag större delen av min vakna tid åt att läsa och tänka stora tankar och i gengäld fick jag en lön av staten som betalade mitt spartanska leverne. Villkoren var att jag skulle bo i en källarskrubb på Strand i Karlstad och att jag skulle ackompanjeras av ensamhet och en ständigt molande ångest. Jag bodde i Göteborg och hade precis gift mig, men arbetet tvang mig att lämna min käresta på veckorna. Jag fick ett eget kontor i hus 11 i Karlstads universitet och anmodades att forska i ett projekt som jag själv skapat men som jag inte förstod mig på. För att lindra min ångest och optimera mina förutsättningar att tänka stora tankar utvecklade jag så småningom några strategier. Dels började jag att promenera till universitetsbiblioteket när min hjärna torkat av ansträngning, dels började jag uppsöka de olika vilorum som gömde sig i universitetets labyrintiska korridorer. Det var genom dessa strategier som jag så småningom blev varse det mysterium om vilket jag nu ska berätta.

En stor fördel med att jobba på Karlstads universitet var att dagligen kunna ströva omkring i universitetsbiblioteket. Det var ett relativt litet bibliotek i tre våningar som dels systematiserar böcker efter ämnen, men också sedan 2011 efter inköpsdatum. Många av böckerna köptes in på önskan av forskare och lärare för att tillfredsställa deras kunskapsbehov, och eftersom så många ämnen beforskades på universitetet kunde man i hyllorna sorterade efter datum finna böcker om alla möjliga spännande ämnen. En dag då jag, efter några timmar av intensiv idétorka, begav mig till biblioteket för att liksom bara andas in eventuell överflödig kunskap som sipprade ut ur de tusentals böckerna, stannade jag till vid 2012-hyllorna och tittade lite förstrött på bokryggarna. Mellan boken ”Ren och Varg” och ”Pereat Mundus” fann jag titeln ”Mythologies in ancient Warmland”, utgiven 1929 men inköpt 2012. Titeln fångade mitt intresse eftersom den födde den absurda tanken att någon skrivit en bok om mytologier i en Värmländsk forntid, på engelska. Jag bläddrade nyfiket i boket och insåg snart att så var fallet. Boken verkade faktiskt handla om mytologier från ett antikt Värmland, härrörande från en antik civilisation vid Klarälvens stränder! I slutet av boken fann jag en märklig bild på en dörr som angavs finnas i Karlstads sjukhus. På dörren satt en stor skylt ”Human performance”. Jag lånade boken, köpte en påse lakrits och återvände till mitt kontor för att skriva ned några stora tankar om något helt annat som jag kommit på under min promenad.

Några månader senare låg boken fortfarande orörd på samma plats på mitt skrivbord som jag hade lagt den på efter att jag lånat den. Nu var den dock underst i en ganska stor hög av böcker och mystiska papper. En ovanligt tung måndag efter lunch kände jag ett akut behov att sova och gav mig ut i universitetets labyrinter för att hitta ett ledigt vilorum. Vilorummen är utspridda lite här och där på universitetet, alltid gömda bakom ett hörn, och trots att jag hade besökt dem många gånger behövde jag alltid leta ett bra tag för att finna dem. Just den här måndagen var mina favoritvilorum upptagna och jag tvingades att förlänga mitt sökande till några okända korridorer bortom avdelningen för ämnesdidaktik. Mitt irrande blev alltmer planlöst och jag funderade på att ge upp, men så plötsligt gick jag förbi en gammal dörr med en bekant skylt ”Human Performance”.

Jag ryckte till och gav antagligen också till ett litet rop, och det kändes som om korridoren krympte ihop för att kväva mig. Efter att ha tagit några djupa andetag i en påse som jag ofta bar med mig i just detta syfte, kom jag ihåg att universitetets lokaler förr tillhört Karlstads sjukhus. Jag förstod att jag befann mig i en av de äldsta delarna av universitetet, åtminstone tre våningar under marknivån. Det hela kändes mycket olustigt och till och med kusligt så jag skyndade mig därifrån och återvände fort till mitt kontor. Väl där rotade jag fram den gamla boken och slog upp avsnittet där bilden med dörren fanns med. Avsnittet verkade handla om de gamla mytologiernas avtryck i samtiden, men ganska snart insåg jag att det var något mycket mer än så. Efter att ha läst avsnittet två gånger beslutade jag mig för att stanna kvar på kontoret och läsa hela boken. Det häpnadsväckande innehållet i boken och kaffeautomaten utanför min dörr gjorde att jag utan problem kunde läsa hela natten och även långt in på följande dag.

Jag har inte tid att här redogöra för hela bokens innehåll, men i korthet var det en otrolig blandning av mytologier, historia och konspirationsteorier som avhandlades. Det beskrevs hur en mystisk kult som påstods ha dykt upp vid avgörande perioder i historien, verkar ha haft sin hemvist i Värmland. Bokens författare argumenterade bland annat för att denna kult härrörde från en första flodkultur kring Klarälven som skulle ha funnits minst 1000 år före de klassiska civilisationerna i Mesopotamien, Egypterna, Kina och Induskulturerna. Den Värmländska flodkulturen påstods ha försvunnit strax innan de andra flodkulturerna började utvecklas, men verkade ha påverkat alla de andra. Den solkult som finns i de flesta antika kulturer hade enligt författaren sitt ursprung i den mystiska kulten i Värmland. Författarens teori var att alla civilisationer egentligen hade sitt ursprung i Värmland och att värmlänningar alltså skulle ha rest ända till Kina och initierat deras kultur. Det hela var så lustigt att jag var tvungen att göra ett facebook-inlägg om det, mitt första på säkert två år.

Författaren hävdade också att det mystiska folkslaget Goterna hade haft sitt egentliga ursprung i Värmland och att goten Alaric som förstörde Rom 410 e.kr. i själva verket var värmlänning. Vidare hävdades att Karlstad fått sitt namn, inte från någon svensk kung, utan från Karl den store, som skulle ha grundat staden innan han började utvidga Frankerriket på 700-talet.

I boken framlades en teori om att den hemliga kulten medvetet styrt historien, initierat civilisationer för att sedan rasera dem och starta nya. Genom pedagogiska diagram försökte författaren visa hur civilisationers uppgång och fall tycktes ske periodiskt och i det avslutande kapitlet lade författaren fram en teori om att nästa ”apokalyps” borde ske i början på 2000-talet.

Enligt boken hade Karlstads sjukhus byggts på en särskild plats där den urgamla kulten hade speciella riter. Bokens författare menade att inget spår av kulten hade framkommit sedan medeltiden men att det var ett märkligt sammanträffande att det fanns en skylt på en dörr i Karlstads sjukhus, som ingen kunde förklara, men som innehöll samma fras som en runa funnen under stonehenge, en hieroglyf i Tutankhamons grav och på insidan av Sokrates giftbägare: ”Human Performance”.

När jag läst klart boken på eftermiddagen följande dag somnade jag stenhårt.

Jag vaknade av att någon knackade på min dörr. Jag blev livrädd. Dörren var olåst och snart öppnades den och jag sa hej. Personen som öppnat dörren verkade stressad, och liksom jagad. Han berättade att han inte hade mycket tid, men att han sett att boken var utlånad och att han lyckats pressa en bibliotikarie att kolla upp vem som hade lånat den.

Han berättade att det var han som hade beställt boken till biblioteket och att forskat vidare utifrån boken. Han hade kommit fram till att den hemliga kult som boken beskriver antagligen fortfarande var verksam. Jag kunde inte hålla mig för skratt. Personen som stod i mitt kontor mitt i natten och uppfyllde varje attribut för en galen professor trodde alltså på allvar att historien styrdes av en urgammal värmländsk sekt.

Personen verkade dock inte ta illa vid av skrattet. Istället fick hans ansikte en något överlägsen min och han började säga en massa märkliga saker. ”Har du aldrig funderat över varför serien Goliat, en helt orelaterad serie om stenåldersbarn, sändes i Hajk? Eller varför programmet verkade gå ut på att lära barn i ett av världens rikaste länder hur man kan skapa tråkiga saker av skräp på ett tidsödande sätt när de flesta hade råd att köpa bättre och roligare grejer? Det enda syftet med Hajk var att förbereda barn för den kommande apokalypsen. Goliat visades för att barn skulle föreställa sig och fantisera, inte om en värld före civilisationen utan efter! Sakerna som Bengt Alsterling byggde ihop i programmet var ett sätt att förbereda befolkningen på en tid då de kommer behöva använda skräp och skrot för att bygga verktyg. Det går en rak linje mellan Solguden Ra, Sola i Karlstad och Christer Sjögren!!”

Jag kunde omöjligen ta honom på allvar och lät honom stå och prata ett tag innan jag motade ut honom ur mitt rum och låste min dörr. Visst var det underligt att dörren på bilden i boken fortfarande fanns kvar, men det kände överdrivet absurt att den logiska förklaringen skulle ha någonting med uråldriga sekter att göra. Jag gick aldrig tillbaka för att öppna dörren och några dagar senare fick jag ett bra jobberbjudande i min hemstad av en firma som hittat mig via en karriärsida på nätet. Jag flyttade därför hem och en intensiv arbetsperiod startade och dessutom fick jag mitt första barn, vilket sammantaget ledde till att jag slutade tänka på de märkliga saker jag hört talas om.


***


Anledningen till att jag återigen kom att tänka på de här myterna är för att jag i veckan åter befann mig på Karlstads universitet, nu på en jobbkonferens. Jag hälsade på mina gamla kollegor och kunde inte låta bli att märka att något hade förändrats. Det var en helt annan stämning på universitetet. Överallt såg jag extremt flitiga studenter som alla hade en underligt visionär blick och ett självsäkert driv i sina steg. Jag frågade mina kollegor om jag inbillade mig. En kollega berättade då att det för ett par år sedan bildats en studentförening på skolan kallad ”Performance”. Föreningen hade sina lokaler i en av de äldsta delarna av skolan, bakom en gammal dörr med en skylt som verkade mycket äldre än föreningen. Något märkligt hände när studenter gick med i föreningen. Om de tidigare hade varit lata eller medelmåttiga kunde de efter att ha blivit medlemmar tenta av hela utbildningsprogram på bara några veckor! Föreningen har tydligen växt till att bli en maktfaktor på universitetet. Ingen vet vad de egentligen gör på sina möten, mer än att de verkar planera något väldigt stort. Vad det stora skulle vara är ett mysterium, men all deras verksamhet verkar kretsa kring ”Den stora dagen”.


***


Jag skriver det här för att det allt mer känns som att vi lever i slutfasen av ett historiskt skede. Och är det egentligen särskilt långsökt att tro att apokalypsen skulle börja i Warmland när det största hotet mot vår civilisation utgörs av just Global Warming?