Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Knepigt, konstigt, kusligt...

Genom molnstrimman
där månens sken lyser ner
där ser jag vägen bra...
Men vid sidan av skenet
är allt bara mörkt och svart...

Allt är lugnt och stilla i parken...

Så hörs steg bakom mig
en bit ifrån, de närmar sig mig...

Nu är de precis bakom mig...

Borde vara dags att gå förbi mig... Nu!

Då upptäcker jag något knepigt, stegen
där bakom de håller samma takt som
mina, farten har saktats ner...
Avståndet mellan mig och
de som är bakom mig,
det ändras inte...

Nu ser jag huset dit jag ska, jag skyndar
på mina steg, bakomstegen ökar också
på sin fart, avståndet emellan oss
är likadant...

Så tappar de där bakom något som
rullar iväg i mörkret, jag hör hur
de börjar leta...

Jag ÖKAR på mina STEG!

Ingången till huset dit jag ska, där ligger
ett annat hus med sin ingång mitt emot
min ingång, bara några meter skiljer
ingångarna åt...

Jag får fortare än fort upp nyckeln till
dörren... Jag har precis satt min nyckel i
låset, då står de bakomgående vid dörren
mitt emot, de är tre män, de kommer inte in,
de ber att få låna min nyckel, visst säger
jag, de mixtrar med sitt lås...

Jag får upp min dörr och snabbt som 17
smäller jag igen den lika fort, springer sen
upp för alla trapporna dit jag ska...

Men jag undrar hela tiden, vad skulle de med
min nyckel till, huset mitt emot var ett helt
annat hus, med min nyckel hade de inte
kommit in där...

Och om jag inte frivilligt lämnat över min
nyckel vad hade hänt med mig då...

Även mycket konstigt, att de höll samma
takt som jag hade, strax innan vi kom fram
till huset... De måste ju haft nå´n avsikt med
det, de gick ju så fort innan, men när de
hunnit i kapp mig, stannade farten
helt plötsligt av....








Övriga genrer (Journalistisk text) av Ewa-Britt Nilson VIP
Läst 13 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2019-04-14 10:35



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Ewa-Britt Nilson
Ewa-Britt Nilson VIP

Mina favoriter
Tillägnad Ewa-Britt