Sköna ur djupet
vida som hav
djupa med tätnande fransar
ser de på mig
genom natt, genom dag...
Bara ser och låter sig vila

När helst du önskar
när jag vaknat ur min sömn
när vakenheten inte lagt ankar -
betraktar de mig
med sin uppgivenhet
speglar inneboende tankar

Dess värme ger
allt som de ser
Ett lugn
En skälvande
gungande
Renhet