Jag är av en katt, jag har fyra ben
som fallna i alltet landar
mot gravitationens gravyrgatsten
och satan har satt sina andar
emot mitt högeröga
att jama hymner höga
och illvilligt uppklösa
kuvöskärl värdelösa.

Jag är som en hund, jag har tunga våt
som trasiga flickebarn tröstar
och nyfödselglödens än unga gråt
mitt skyndsamma skäll överröstar
men närmar du dig
avfjärmar jag mig
med oförståelig blick
och trofasthetens trick.

Jag är blott ett djur, jag har rovdjursinstinktens
naturlag att sätta mig lös.
Jag har hantävlingsögats blottade blinkgräns
som gränsar mot katters klös.
Jag är blott ett djur
som dresserad vet hur
mig kvinnor vill närma.
För detta jag lärt mig att djuret härma.
Kom, klösta mitt liv
att slösa saliv.
Kom, jag är viril,
servil men labil.