Lars Lust vid längtans sund

Jag seglade förbi

Stilla torkade hans tårar

I mitt eget ögas vrå

Stilla vaggar båten fram

Söker gör mitt sinne hamn

Vittrar gör min egen själ

Stark i ensam egenhet

Just om natten

Månens sken

Bleker skratten

Finner sagors spel

Uti eldens lågor lever

Längtan till ett sagoland

Fram mot ljusets stilla gryning

Synes brandens svarta tand

Livet leker vildsint

Vildsint leker lyckan

Lyckan brinner våldsamt

Tills att mörkrets själ

Kväver sista lågan

I en grynings gäspning

Lars Lust står där ännu

Vid det kalla vattnets rand

Dagen har nu randats

Natten smeker ännu

Lustens karga ben