Rök
Stiger från skogklädda kullar
Bruna löv klamrar sig fast vid försvagade grenar
Rötter letar desperat vatten i torrsprucken mark
Djungeln brinner

Rök
Fyller mina lungor
Öppnar mina tårkanaler
Salt vatten fräter mitt ansikte
Hettan sätter min hud i lågor
Döden viskar om befrielse
Livet skriker efter hopp
Jag vinglar kvidande längs den sjunde vägen
Hårda ansikten överallt
Straffande ord och avvisande blickar
Utslängd i intet flyr jag till templet
Jag brinner

Rök
Med sötsliskig doft
Omger den lysande mannen
Där han sitter med värdig hållning
Uppburen av piskade elefanter och slavar
Överöst av guld och dyrbara gåvor
Avvisar han förtvivlan med likgiltig avsky
Buddha brinner

Rök
Fördunklar sinnet
På svartbränd mark
Under en enslig stjärna
Lägger jag mig att torka och dö
Övergiven av ljuset
Tystad och utstött
Kvidande av smärta
Ensam med världens lidande
Allt brinner

Rök
Skingra allas fiender
Förena allas vänner
Visa God Vilja
Var här med oss
Gråt om du behöver gråta
Skrik om du behöver skrika
Se det vackra i det fula
Välkomna de utstötta
De sönderbrända och de vissna
Låt smärtan finnas
Låt allt brinna
Så som guld
Så också aska
Brinn väl